Bloggmani

Att skriva blogg är jätteroligt. Hjärnan tar sådan krumsprång så det mitt i allt dyker upp saker på skärmen som riktigt förvånar en. Det är lite som mental kurragömma med sig själv.

Igår bakade jag rågbröd. Sååå avslappnande. Mitt i allt fick jag för mig att jag skulle fotografera mina bröd. Hmmm... Och så ledde den tanken till något annat, nämligen att jag skulle ta ett foto ur mitt liv varje dag och sätta in det i en blogg. Det skulle liksom bli ett år på Flemmingsbacken. Så nu finns mitt första foto på min andra blogg flemmingsbacken.blogspot.com . Välkommen dit om du så önskar!

Idag tänker jag öppna en tredje blogg (en sluten sådan dock). På jul var vi några barndomsvänner som satt och pratade gamla minnen. Det blir ju lätt så när man träffas i gamla vänners lag. Var och en av oss kom ihåg lite olika saker och vi började fundera på hur stor bild man skulle få av sin barndom om man skulle sätta ihop allas minnesfragment. Dessutom är det ju ofta så att man triggar varandra. Jag minns något som får en klocka att ringa hos min vän Yvonne, som dessutom kompletterar med ytterligare detaljer. Så vi bestämde oss för att öppna en minnesblogg. I minnesbloggen skriver vi in små gemensamma minnen från de dagar när solen alltid sken, snön var upp till takkanten, lågstadieläraren bara var ute efter att bråka med oss och det krävdes stor tankeverksamhet att fundera över var ölen skulle gömmas. Sedan får alla andra ge sina detaljer till minnet och så skall vi se hur det växer.

Att skriva blogg kan också kännas ganska stressigt. Man har så mycket man vill skriva och så lite tid att skriva det på. Är man då inte korkad som dessutom drabbas av bloggmani så säg!